Det ska vara lätt att hyra en lett!
Rea på arbetskraft, otroligt låga priser, köp
en – få tre på köpet!
Är du inte nöjd.... fri återlämningsrätt. Arbetare från endast 75
kr/tim, marknadens lägsta priser.
Per Lawén
Sedan EUs utvidgning har nu arbetskraft från främst de gamla östländerna
rört sig över det gränslösa Europa. I Danderyd och Lidingö ska de
fina familjerna ha en tjänsteflicka från Öst som ska städa skinande
vitt men få låga svarta pengar.
Utländska bemanningsföretag går in i tjänste och servicesektorerna.
I Byggbranschen har utländska entreprenörer övertagit delar av entreprenaderna
och tillverkningsföretagen flyttar ut sin verksamhet till låglöneländer.
Det har blivit på modet att utnyttja andra människor, men är det så
att polacken är en ”tredje” klassens människa?.
Född för att tjäna till lägre pris än en svensk? Är ett liv mindre
värt om det är en polacks?
Jaznek Zlosc bodde i Poznan i västra Polen. Han jobbade på kolfabriken
som la ner för ett par år sedan. Arbetslösheten var hög och det var
ont om arbeten.
Jaznek levde på ströjobb och det lilla understöd som det allmänna
gav.
Genom ett par bekanta fick han reda på att det fanns jobb i Sverige
och mycket betalt skulle det vara också. Jaznek packade väskorna fulla
och tog adjö av familjen i tre månader.
Utanför färjan mötte ”bossen” från Sverige upp.
En man från det Svenska uthyrningsföretaget instruerade Jaznek och
de övriga vad jobbet gick ut på. Efter detta skulle var och en skriva
på ett förtryckt kontakt. Kontraktet var på engelska men Jaznek såg
att det stod 4 Euro/tim, vilket är mer än dubbelt så mycket än den
normala lönen i Polen.
Med mindre text stod också att arbetstagaren själv skulle stå för
skatteinbetalning, sjukförsäkring och arbetsskadeförsäkring. Arbetstiden
bestämde arbetsgivaren och övertidsersättning utgick ej.
Arbetsgivaren stod för husrum mot ett avdrag på lön. Det var också
förbjudet att kontakta en fackförening eller vara medlem i en sådan.
Efter detta bar det iväg till bygget. Skyddskläder och verktyg fick
Jaznek själv stå för. Om någon utomstående skulle fråga eller komma
in på bygget skulle Jaznek och hans kompisar hänvisa till Bossen.
Om någon skulle fråga om lön skulle de uppge 15 euro/tim.
Jaznek blev uppsänd på ett tak för att byta takpapp. Något räcke,
skyddsnät eller livlina fanns inte och Jaznek ville ju inte heller
bråka, ny som han var på jobbet. Bråkade man fick man inte följa med
nästa gång hade kompisarna sagt.
Jaznek slet på det varma taket. På ett kort ögonblick var hela hans
liv förändrat.
Råsponten var genomrutten och Jaznek föll 8 meter rakt ner på ett
betonggolv.
Ryggraden var bruten och Jaznek blev invalid för resten av sitt liv.
Några försäkringar fanns inte då arbetsgivaren inte tecknat något
kollektivavtal.
Idag sitter Jaznek i en rullstol utanför centralstationen i Poznan.
Han tvingas tigga för att kunna överleva.
Sådant händer i en fri marknadsekonomi där inga regler eller fackföreningar
finns som förhindrar utnyttjande av arbete till favör för kapitalets
intressen.
Någon måste betala och det är de sämst ställda som alltid får göra
det.
Det har hänt något med gamla Sverige. Från att ha en arbetsmarknad
där alla har schyssta arbetsvillkor och behandlas lika har nu en tredje
klassens arbetare växt fram. De ska till undermåliga villkor riskera
sin hälsa.
På SSAB i Luleå faller slovaken Robert Rudvan ner i en ugn av 700
gradig kokande koks, skyddstäckning saknas – en arbetare död. Från
den nyinvigda Svinesundsbron ramlar Jan Stanko 30 meter ner till sprängstenen
och krossas. På marken nedanför står hans son och ser alltsammans.
Fallskyddsnät saknas – ytterligare en arbetare död.
Ett elföretag, anslutet till elarbetsgivarföreningen EIO, anställer
tre arbetare från Litauen. En av dem fastnar i en vals utan förreglad
skyddsanordning. Skinnet dras av från handen. Killen som skadas är
17 år.
Arbetsgivaren har inte gjort någon riskbedömning av arbetet och maskinen
är inte heller CE-märkt. Olyckan anmäldes inte heller och instruktionerna
för arbetet var oklara.
Mörkertalen på olycksfall med utländsk arbetskraft är säkert enorma.
Tre av fyra byggherrar uppger att de kan tänka sig ta in utländska
entreprenörer.
Varför? Jo det är billigare, och tystare arbetskraft. Samtidigt ger
det starka signaler till kvarvarande arbetare – gå med på sämre löner
och anställningsavtal eller bli arbetslösa.
I Sverige är det enligt kollektivavtalen förbjudet att lönedumpa.
Kollektivavtalen sätter lägsta gränser och tryggar de anställdas löner
och arbetsvillkor.
Medbestämmandelagen säger att arbetsgivare som är bunden av kollektivavtal
ej kan träffa avtal om sämre villkor än avtalets med en arbetstagare.
Men vad som händer om det inte finns ett avtal har ni nu tyvärr fått
se starka bevis på.
Medborgarna i de nya EU-länderna har nu blivit de oseriösa arbetsgivarnas
möjlighet att utöva lönedumpning och godtycke.
Polacker, ester, letter, litauer, slovaker o.s.v får nu fungera som
konjunkturregulatorer. Systematiskt utnyttjas de som livegna drängar
till en billig penning och vill det sig illa så kommer de hem i en
likkista.
Syftet är att skapa en underbudskonkurrens på arbete.
Diskriminering på grund av etniskt ursprung är förbjudet inom EU.
Än dock är det precis vad som händer idag.
De seriösa företag som har kollektivavtal och betalar skatt och sociala
avgifter för sina anställda riskerar att slås ut alternativt att själva
anamma metoderna från de oseriösa.
Tre
av fyra byggherrar
uppger att
de kan tänka sig
ta in utländska
entreprenörer.
Enligt lag är den som utför arbete skyldig att betala skatt i detta
land. Undrar hur det fungerar?
Volvo i Torslanda, Göteborg anlitar slovaker för 10 kr i timmen.
Volvo säger cyniskt att: om vi kan göra upphandlingen billigare så
tjänar vi ännu mer pengar. Men att ett antal Göteborgare istället
blir arbetslösa och att vi andra gemensamt måste lösa deras försörjning
tänker man inte på.
Om ett par år kommer EU att utvidgas med Rumänien och Bulgarien. Turkiet
är också en stark aspirant för att få inträde i den gemensamma arbetsmarknaden.
Risken är därför överhängande att vi får ett gästarbetarsystem där
främst bygg, tjänste och servicesektorerna kommer att bemannas av
underbetalda arbetare från andra länder.
Det är så att i vissas ögon är en arbetare inte värd något.
Men ska vi låta oseriösa arbetsgivare införa apartheid i Sverige mitt
framför våra ögon?
Om vi utgår ifrån grundvärderingen att alla människor är lika och
ska behandlas lika, måste vi också se till att kollektivavtalen omfattar
även utländska arbetare som arbetar i Sverige.Vad som också är viktigt
är att vi får redskap att tillse att kollektivavtalen följs, så att
inte pengarna tas tillbaka av arbetsgivaren vid gränsstationen.
Idag skiljer sig arbetskraftspriset kraftigt mellan EUs länder. En
Slovak kostar endast 11,5 % av en svensk, en polack bara 18,5 % och
billigast är en Lett för endast 8,4 % enligt statistik från eurostat/svenskt
näringsliv.
Via annonser från företag argumenterar man att vi ska anlita utländsk
arbetskraft dels för att priset på arbetaren är billigt och att arbetaren
är ung, motiverad och hungrig.
Det handlar om social dumpning.
Där härskar EUs heliga konkurrensregler som den enda och den högsta
sanningen. Som beskyddare av systemet finns generaladvokaterna i EU-domstolen
som nu får pröva om Svenska fackföreningar har rätt att vidta blockader
mot utländska företag som arbetar i Sverige utan svenska kollektivavtal.
Utgången är ännu oviss.
Om domstolen skulle döma till fackföreningarnas nackdel så säger man
även att det är OK att ge utländska arbetare sämre villkor än svenska.
Då har vi en segregerad arbetsmarknad.
Den svenska modellen bygger på att det är värdlandets villkor som
lägst gäller.
Det är därför anmärkningsvärt att arbetsgivarföreningen Svenskt näringsliv
betalar det lettiska Byggföretaget Laval un Partneris advokatkostnader
i Waxholmskonflikten.
Huvudentreprenören skaffar underentreprenör på underentreprenör, till
slut vet ingen vilka som jobbar på arbetsplatsen.
De ansvariga direktörerna slår ifrån sig och säger: det hade vi inte
en aaaning om.... Men visst är det så att de är väl medvetna om att
de betalar halva priset mot en serös firma skulle ha haft.
Ansvaret för missförhållandena är därför lika stort hos uppdragsgivaren
som hos arbetsgivaren. Människohandel må ha förbjudits i Sverige då
statarsystemet avskaffades.
Det verkar nu på väg att återinföras.
Den värsta fienden till människan är sannerligen människan själv.
TEXT: Per Lawén
Ladda ner pdf-fil
|
|
|
|
• Aktuellt
• Noterat
• Redaktionen
• Adresser SEF
• In English
• Länkar/Links
• Modern Teknik 2005
• Teknikskolan 2005
|
|
